Nytt kamera!

Hipp hipp hurra! Endelig har jeg giddet å investere i nytt kamera, et canon EOS1100D digitalt speilrefleks. Ett enkelt kamera, som skal være lett å bruke for nybegynnere. Så de siste dagene har jeg knipset bilder av alt jeg har kommet over for å teste ut det nye vidunderet! 

Hestene på jordet til naboen ble de første "offerne" mine.

                                            Maia stiller seg pent opp, yndig som hun er!

                                           Prins smiler pent til kamera, og lurer på om vi skal ut
                                            i skogen å gå tur snart

                                          Hurra for 17.mai!! Hipp hipp hurra!!

Livets strikketøy

 Den gang vi kom til verden da fikk vi en presang,
et nøste med vår skjebne, og ingen vet hvor lang.
Da la vi alle masker opp til livets strikketøy,
der vil det stå i mønstret når vi jukset og vi løy.
Hver maske er en dag, og hver omgang er et år.
og alt vi gjør og sier i strikketøyet står.
Og mister vi en maske og lot den rakne ned,
det var kan hende venner vi aldri mer fikk se....
Noen har et strikketøy med varme farger i,
det er de gode strikkersker som kjærlighet kan gi.
Men alle må vi strikke med det garnet vi har fått,
selv om det av og til kan virke kjedelig og grått.
Og når vi så blir eldre da tenker vi som så,
" Hvor mye er tilbake av livets strikketråd"?
Vi håper at det holder slik at vi kan felle av,
så tomme strikkepinner blir korset på vår grav.
Og møter vi St. Peter som vokter himlens port,
vi gir ham strikketøyet med alt som vi har gjort.
Da gransker han det nøye og sier,
" kjære barn, her oppe har vi bruk for en mengde opprekksgarn.
Da vasker himlens engler vårt garn så reint og hvitt,
de glatter det og ordner det til det blir knutefritt.
Det legges så på lager, så mykt og fint og bløtt,
--kan hende det skal brukes til barna som blir født.

Den sovende dreng

av Johan Krouthen er desidet mitt favorittmaleri.  Ser mer ut som ett fotografi enn ett maleri....

Strikkaluer

Da har jeg fått somla meg til å prøve de nye strikke redskapene mine, Knit Quick. 

Begynte med ei prøvelue av noe restegarn jeg hadde liggende, Mor Aase superwash, egentlig litt for tynt men jeg tenkte skitt au. For poenget med denne lua er å få inn teknikken på hvordan man loomer...

Med lue nr 2 brukte jeg ett tjukkere garn, Mor Aase ull/akryl.  Denne syntes eg ble litt stram, men den vieer seg muligens ut ved bruk. Skal lagen en til, bare da bruke kun lilla. (Ja jeg er gla i lilla!Hvordan kunne du gjette det a?)

In memory

Dog, my friend

When God hade made the earth and sky, the flowers and the trees,
He then made all the animals, and all the birds and bees.

And when his work was finished, not one was quite the same,
He said, "I'll walk this earth of mine, and give each one a name".

And so He traveled land and sea, and everywhere He went,
A little creature followed Him, until its strenght was spent.

When all where named upon the earth, and in the sky and see,
The little creature said "Dear Lord, there's not one left for me".

The Father smiled and softly said "I've left you till the end,
I've turned my own name back to front, and called you Dog, my friend".
Author Unknown

Gate of heaven 

I got to the gate of Heaven yesterday after we said good-bye.

I began to miss you terribly, because I heard you cry.
Suddenly there was an Angel and she asked me to enter Heaven's gate.
I asked her if I could stay outside for someone who'd be late.
I wouldn't make much noise you see, I wouldn't bark or howl.
I'll only wait here patiently and play with my tennis ball.
The Angel said I could stay right here and wait for you to come
Because Heaven just wouldn't be Heaven if I went in alone.
So I'll wait right here, you take your time, but keep me in your heart.
Because Heaven just wouldn't be Heaven without you to warm my heart



Tungt om hjertet ble den siste sprøyta satt på gullet 8.mars i år.  Den verste dagen i mitt liv.  Og om avlivninga var ille så var det ikke noe bedre  hjemme. Stillheten var øredøvende.  Hele leiligheta kjentes så utrolig tom, ikke noe liv og røre. Skogsturene er heller ikke de samme....hva skal man i skogen å gjøre uten å dele opplevelsen med en god venn?

Nå skal jeg ta meg en pause fra dyrehold på noen år. Har hatt hund i livet mitt i 23 år mer eller mindre nonstop. Og for hver firbent venn blir smerten verre når den den dagen kommer hvor den siste sprøyta må settes.

 

När jag dör är jag alls inte borta
fast min kropp blivit till mull.
Min vän, ty med allt som susar och sjunger
skall jag komma tillbaka igen.

Genom fåglarnas kvitter i träden
genom fjärilars fladdrande slag.
Genom flingornas dans på er ruta
skall jag ge er en hälsning var dag.

Och när björkarna spricker om våren
och ni känner en varmare vind.
Skall ni ana min själs odödlighet
när jag dunlätt kysser er kind.

Och då vet ni: jag är inte borta
nej mer nära än ni kan förstå.
Genom allt som susar och sjunger
skall min hälsning med kärlek er nå.
Ingrid Wickberg

Emil, belgisk fårehund, Tervueren        2000-2007




Stå inte vid våra gravar & gråt
vi är inte där, vi sover inte
vi är vinden
vi är diamanterna i snön
vi är stjärnorna i natten

Amaro  Flatcoated retriever    2002-2005






Jag stod vid din säng i natt,

jag kom för att titta till dig.

Jag såg att du grät och hade svårt för att sova.

Jag viskade försiktigt för att trösta dig när du torkade bort en tår:



"Det är jag, jag har inte lämnat dig,

jag har det bra och jag mår bra.

Jag är här hos dig".



Jag satt bredvid dig när du åt frukost, jag såg när du spillde ut lite kaffe. Du tänkte på alla de gånger du sträckt ut din hand för att smeka mig. Jag var med dig i affären idag, din armar började värka. Jag önskade att jag kunde ta några paket åt dig, jag önskar att det var mer jag kunde göra för dig. Jag var med dig när du besökte min grav idag, du sköter den med sådan omsorg. Jag vill försäkra dig om att jag inte finns där. Jag gick med dig hem och såg när du fumlade med nyckeln. Försiktigt lade jag min tass mot ditt ben, log och sa;



"Det är jag".



Du såg så fruktansvärt trött ut när du sjönk ner i fåtöljen.

Jag försökte så hårt att få dig att förstå att jag stod vid din sida,

att det är möjligt för mig att vara hos dig varje dag.



Jag säger uppriktigt till dig;

"Jag lämnade dig aldrig".



Du satt mycket tyst, sedan log du, jag tror att du då,,,,,

i kvällens stillhet förstod att jag var hos dig.



Dagen är över,,,, Jag ler när jag ser dig och gäspa och säga;



"Gud välsigne dig, vi syns i morgon".



När tiden är inne för dig att gå över till andra sidan kommer jag att springa dig till mötes och välkomna dig, och då kommer vi återigen att gå sida vid sida. Det är så många saker jag vill visa dig, här finns så mycket att se.



Men du måste ha tålamod, lev ditt liv med glädje,,,,,

kom sedan hem för att stanna hos mig.
*okänd*

Miro  Blanding av Akita inu/ golden retriever og dobermann  2001-2001 ( 9mnd)

Våren er på vei!

Sommeren er nesten her......










Jeg kan se rådyrene gå omkring i hagen.